Vinimporten till Sverige 2013

Här visas statistik om den svenska vinimporten 2013 med fokus på vilket land vinet kommer från. Statistiken avser enbart försäljning från Systembolaget. En jämförelse görs också om försäljningen per län i Sverige. Kartor och tabeller i detta inlägg baseras på offentlig statistik från Systembolaget gällande 2013.

Dessa viner väljer svensken 2013 - ursprungsland

Dessa tabeller och kartor visar de största länderna varifrån svenskarnas inköpta vin kommer. Det visar hur många tusen liter som säljs via Systembolaget under 2013. Med vin exkl starkvin omfattas all vinförsäljning (rött, vitt och rosé).  Italien är totalt sett det största ursprungslandet och därifrån är det framförallt rött vin som importeras. Sydafrika är god tvåa och de dominerar Sveriges import av vita viner, men de säljer snarlikt mycket även när det gäller rödvin. Trean Frankrike säljer ungefär lika mycket rött som vitt, men här syns inte försäljningen av roséviner mer än i totalen. Ett streck innebär ingen uppgift i den officiella statistiken.

Här ses den totala försäljningen från Systembolaget utefter vinets ursprungsland. Staplarna symboliserar försäljning i liter. Klicka på kartan för att se större bild.

På denna kartbild ses fördelningen mellan röda och vita viner per ursprungsland:

Viner från Europa - försäljningsstatistik

Här ses de största ursprungsländerna i Europa vad gäller försäljning ur Systembolaget. Italien dominerar stort före Frankrike och Spanien. Tyskland skymtar i bakgrunden och är stora när det gäller vita viner medan de röda ännu inte verkar ha hittat till oss i någon större skala. På denna karta visas inte försäljningen av roséviner.

Vinförsäljning per län i Sverige

Här ses svenskarnas inköp av vin per län under 2013 på Systembolaget. Södermanland och Halland är de län som ökar mest (4%). Alla Sveriges 21 län ökar alltså inköpen jämfört med föregående år, men minst av alla ökar Värmland, Stockholm och Kronoberg - alla med mindre än 1% i ökning. Totalsiffrorna för 2012 och 2013 avser liter i tusental.

Kartans värmefläckar symboliserar vinförsäljning per län och per capita baserad på tabellen ovan. Vi gör inga djupgående analyser om detta, men man kan ana att gränshandeln Norge-Sverige påverkar statistiken stort för Värmland och Jämtland. Även skåningarnas och blekingarnas inköp i Danmark och Tyskland kan man tänka sig bidrar till att deras inköp på Systembolaget är lägre än för många andra län.

Arbetslöshet i Europa 2002 vs 2012 per NUTS-region

Vanligen pratas det om arbetslöshet i procent, men här har vi istället fokuserat på antal personer utan arbete. Det ger en annan bild och kanske också mer förståelse för hur allvarlig situationen är i Europa just nu. På tio år har antalet arbetslösa ökat med ca 6 500 000 människor i de 27 undersökta länderna i Europa. Här ingår då inte ens Balkan-området, där vi vet att det råder stor arbetslöshet med i vissa fall över 30% (Makedonien och Kosovo, 2012).

Det finns dock flera länder som faktiskt har gått i motsatt riktning under samma tioårsperiod. Polen har tex minskat arbetslösheten med nära 1,7 miljoner personer. I första hand är det de forna östeuropeiska länderna som har denna positiva utveckling. Bulgarien, Rumänien och Slovakien är ytterligare tre länder som har minska arbetslösheten om man räknar i antal människor. I Västeuropa är det endast Tyskland som står för en positiv utveckling, men den är å andra sidan rejäl - närmare 600 000 personer färre är i arbetslöshet nu jämfört med då.

Tabellen nedan visar antalet arbetslösa per land 2002 respektive 2012 samt skillnaden i tredje kolumnen.
Siffrorna är baserad på Eurostats data, där statistiken per NUTS-område har summerat. Siffrorna är i tusental och antalet arbetslösa i Spanien 2012 var alltså 5 769 000 - en ökning med 3,7 miljoner.

Siffran för Danmark 2002 fanns inte med i NUTS-statistiken, men den korrekta borde ha varit ca 120 000, då arbetslösheten var 4,6% vid tidpunkten (7,5% 2012).

Arbetslöshet i Europa - 3D-karta

I videon nedan, som skapats med hjälp av Excel Power Maps, ser man tydligt hur utbredd arbetslösheten är i sydeuropa. Varje stapel representerar ett NUTS-område, vilket är en geografisk indelning som används i EU-sammanhang. Den bilden som ses nedan innan videon har startat är på NUTS2-nivån.

Arbetsförmedlingen - antal nyanmälda platser 1998-2013 länsvis

Arbetsförmedlingen redovisar varje månad antal nyanmälda platser (antal jobb) per län. Här visar vi denna länsdata och har tagit fram genomsnittligt antal platser per månad för åren 1998, 2003 och 2013.  Kartan och tabellen nedan är två olika sätt att visa samma statistik och de kompletterar varandra. Kartan visar tydligt hur stor andel av jobben som kommer fram i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

I tabellen ser man dock andra nyanser där flera mindre län visar tydliga ökningar mellan 2008 och 2013, till skillnad från t.ex. Stockholms län. En av förklaringarna kan vara att Stockholm fortfarande gick för högtryck i början av 2008, innan världsekonomin föll ihop. De mindre länen hade redan börjat tappa trycket redan före 2008. Norrbotten och Västernorrland står alltså för de största ökningarna i antal nyanmälda platser mellan 2008 och 2013 med 38 respektive 37%. Även Sveriges fjärde storstadsregion, Östergötland, har ökat kraftigt med 29% mellan samma år.

Jämför man istället mellan 1998 och 2013 ser vi, förvånande nog, att de tre storstadslänen har en identisk utveckling, där alla ökat antalet platser med 79%. Rikets snitt är 77% och snittet för alla län som inte räknas som storstadslän är 75%. Vinnarna i klassen är Östergötland med 124% följt av Södermanland på 110%. Örebro län intar tredjeplatsen med sina 90% i ökning av antalet platser anmälda hos Arbetsförmedlingen. I botten hittar vi Gotland som är oförändrat senaste 15 åren, men mer överraskande är säkert för många att det stora länet Jönköping inte hänger med övriga Sverige och ligger alltså långt efter närmsta län.




I tabellen nedan syns också att Jönköping 2013 hade färre än 5 nyanmälda platser per 1 000 invånare. Med en arbetslöshet på 6,1% är de dock långt ifrån att vara sämst i klassen. Stockholm och Norrbotten toppar överlägset i denna lista med 7,4 respektive 6,6 platser lediga per 1 000 invånare. Jämförelsen är gjord på data från 2013.

Då denna data tidigare aldrig har presenterats på detta sätt, vad vi känner till, så vill vi förtydliga hur vi har gått till väga. Med antal platser avses nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen i genomsnitt per månad under respektive år. Som en jämförelse har vi också här tagit fram en graf över Sveriges BNP i reella tal. BNP visas per kvartal på axeln till höger. Nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen visas på den vänstra axeln och här ses dels Sverige totalt, men också de tre storstadslänen. Som vi tidigare nämnt ses här att Stockholm tycktes gasa på lite längre in under krisåret 2008 jämfört med andra län. Klicka på bilden för att göra den större.

Motorfordon i trafik 2013 i Sverige

Motortätaste länen

Vilket län är motorcykeltätast och vilken kommun har flest snöskotrar? Ja det är några av svaren som ges här i statistik över motorfordon i trafik 2013. Statistiken avser antal fordon per 1 000 vuxna invånare inom respektive län eller kommun. Till vuxna invånare räknas alla invånare som är 18 år eller äldre. Gotland och Jämtland är utan tvekan de två "motortätaste" länen i Sverige, då Gotland toppar listan för personbilar, motorcyklar och traktorer. Jämtland har istället flest snöskotrar och lastbilar samt näst flest bussar per vuxna invånare. När det gäller snöskotrar är det Jämtland, Norrbotten och Västerbotten som har överlägset flest per invånare. Sveriges busstätaste län är framförallt Kalmars och även här Jämtlands län, vilka utmärker sig stort med sex respektive fem bussar per 1 000 vuxna invånare, vilket är mångdubbelt fler än övriga län i Sverige.

Motorfordon per kommun och per 1 000 vuxna invånare

Personbilar

I genomsnitt har Sverige 584 personbilar i trafik per 1 000 vuxna invånare. De biltätaste kommunerna har dock långt fler bilar än så - Älvdalen och Malung har båda över 800 personbilar i snitt. Här är kommunernas topplista för personbilar.

Motorcyklar

Vi utnämner här Bollebygd till den MC-tätaste kommunen i Sverige tätt följd av Olofström och Götene. Bollebygd har 69 motorcyklar per 1 000 vuxna invånare, vilket är nära dubbelt så mycket som riksgenomsnittet. Här är topp-20 listan för de MC-tätaste kommunerna:

Kartan visar de 30 MC-tätaste kommunerna i Sverige i förhållande till antalet vuxna invånare. Man ser tydligt att det är södra Sverige som dominerar, då det endast finns en kommun norr om Gävle med på topp-30 listan. Västsverige och Skåne har som synes många mc-täta kommuner.

Snöskotrar

I länstabellen överst syns tydligt att Jämtland, Norrbotten och Västerbotten dominerade stort när det gäller snöskotrar. Vilka kommuner är det då som toppar i Sverige? Storuman segrar här och vi utnämner dem till Sveriges snöskoterkommun, där 2 av 3 vuxna alltså har en snöskoter. Arjeplog är dock en mycket god tvåa. Trean Sorsele ligger är en bit ifrån, men ligger ändå långt före närmsta kommun i listan.

Här ses de 20 kommuner på kartan, där staplarnas höjd symboliserar snöskotertätheten.

Traktorer

Trots att Gotlands län solklart toppar listan över trakortätheten i Sverige så är inte kommunen Gotland ens med på topp-30 bland Sveriges traktortätaste kommuner. Essunga, Bjurholm och Färgelanda kommun intar de tre toppositionerna med klart över 200 traktorer per 1 000 vuxna invånare, vilket är många gånger fler än rikssnittet på 42.

På kartan ses de 30 största kommunerna, där man tydligt ser att det är kring ett bälte vid Vänern/Vättern som traktortätheten är som allra störst. Vissa överraskas säkert av att det finns 4 kommuner i höjd med Umeå, som tillhör denna traktortopplista.

Lastbilar & Bussar

Här ses de kommuner som har flest lastbilar respektive bussar per 1 000 vuxna invånare.

Tabeller och kartor är framtagna av Proseo AB och är baserad på data från kunskapsmyndigheten Trafikanalys. På Proseo.se finns mer information om denna statistik.

Avresande utrikespassagerare - första landningsflygplats

Statistiken nedan gäller avresande passagerare i utrikes trafik. Landet avser den första destination eller landningsflygplats efter start från svenska flygplatser 2008-2012. Tyskland är alltså den vanligaste första destinationen, när det gäller utrikes flygtrafik från Sverige. Om och isåfall var nästa destination är på resan, visas inte i statistiken nedan. Turkiet har varit på uppgång i flera år och ökade till och med 2009, vilket var året då de flesta andra stora destinationsländer minskade i trafik.

Här är samma flygdata i tabellform. Första destinationsland efter Sverige är just vad det är - statistiken säger här inte om och isåfall vart den resande tar vägen efter första landningen. Några destinationsländer har förändrats dramatiskt under de senare åren. Spanien har tex ökat trafiken med över 300 000 passagerare på bara fyra år (20% ökning). Turkiet har ökat med hela 105% på fyra år, vilket innebär 335 000 fler passagerare fler än 2008. Frankrike är ett av de största destinationsländerna som har tappat mest sedan 2008, -15%. Av de något mindre destinationsländerna  märks kraftiga ökningar mellan 2008 och 2012 på framförallt Serbien +261% och Qatar med +300%.

Personbilar i trafik samt nyregistreringar 1975-2014

Grafen visar personbilar i trafik i Sverige månad för månad fr.o.m. januari 1975 t.o.m. januari 2014. Antal personbilar enligt bilregistret efter fordonsslag, status och månad. Nyregistreringar ska avläsas på den vänstra orangemarkerade skalan och antal personbilar totalt i trafik på den blå högra skalan. Den svarta linjen är rullande 12 månader och är alltså ett årsmedel. Det man kan notera gällande nyregistreringar är att tappet under både IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 var ytterst marginell jämfört med den stora svackan under fastighetskrisen i början av 1990-talet. R12-värdet för nyregistrerade bilar var som allra lägst under september 1993 med endast 10 354 bilar. Från toppen av R12-värdet i januari 1989 med 29 202 bilar, så tog det hela elva år innan detta värde överträffades igen med 29 481 bilar i maj 2000. Just maj år 2000 var en rekordmånad med fantastiska 39 066 bilar nyregistrerades, vilket inte har varit nära att överträffas vare sig förr eller senare.

Påfallande ofta under dessa 40 år, så verkar både uppåtgående respektive nedåtgående trend hålla i sig 20-24 månader i sträck. Ett stort och tidsmässigt långt undantag skedde mellan maj 1989 och april 1994 - i exakt fem år, varje månad, så sjönk nybilsregistreringen mot fg år, dvs 60 månader i rad. Direkt efter det så ökade de nya bilarna varje månad jmf mot fg år i hela 83 månader i sträck tom mars 2001! Intressant alltså att nybilsregistreringen ökade i exakt ett år efter att IT-kraschen på börsen hade inletts.

Tabellen visar rekordvärden för antal nyregistrerade personbilar samt medelvärden per månad.

Fordon i trafik 2013 per län

Tabellen nedan visar antal fordon i trafik under 2013. Datan kommer från Trafikanalys och är bearbetad av oss.

Personbilar i trafik per län 2013

I denna karta samt i övriga tabeller nedan har vi beräknat antal registrerade fordon i trafik i förhållande till antalet vuxna invånare per region eller län som i detta fall.

Lastbilar i trafik per län 2013